En massa jox

Mina nya tekniska vidunder fungerar prima och har snott mycket tid senaste veckorna.
Ja så var det brölloppen och svensexorna mm. Dom snodde drygt en vecka och gjorde mig het HELT färdig efter sista kalaset. Vill understryka HELT en gång till, så det inte råder något tvivel om hur utmattad jag var.

(det är kallt jusst nu och jag fryser om fötterna, i högtalarna låter det som videon nedan.)
Caribou - Melody Day


(och så har det låtit nästan hela tiden sedan innan helgen. Jag blir glad av skiten, men den hade nog passat bättre på vårkanten)

Ok då hade det varit svensexor och bröllop. Snygga roliga tillställningar allihop. Jag höll mig städad och ordentlig på alla kalasen förutom det sista bröllopet. Fast där kännde jag många och det var det sista, och jag hade en sån snygg serie av tillbakahållsamhet och måttlighet så planen var att skita i det och bara ha kul. Men för den sakens skull inte kuka ur helt. Och jag semilyckades väl med det. Helt uppåtväggarna blev det inte men morgonen efter när jag vaknade i ett rum fullt av leksaker trodde jag att jag var i en förort i Stockholm.

Men innan jag bladar vidare med den ståryn kan jag säga att det första bröllopet höll till på Ekerö och det var fantastiskt snyggt med en kyrka ett stenkast från vattnet. Sen drog vi i buss till ett värdshus inte långt därifrån och åt den goda goda maten.

Sedan var det andra bröllopet i Västerås domkyrka. Polaren som har Syrianskt påbrå hade importerat en Syriansk Ortordoxk präst som såg ut som en Wizard och hade med sig två sidekicks som sjöng kör till trollkarlens stämsång. Sen hade dom också en svensk präst som sa ungefär hej gud är glad och god, nu läser vi en psalm. Sen kickade trollkarlen igång en sång satte på kronor på brudparet, ena sidekicken gick runt med en rökelse pendyl föred med 7 miljarder bäjlror. Sen var det Svenska prästen som sa någonting liknande det första, och sedan rev trollkaren av mer stämsång och trix.
Någon gång senare under kvällen efter middagen var jag tvungen att fråga Svenska prästen som var med om det inte känndes tråkigt att inte ha en massa hokuspokustrix i rockärmen när man stog bredvid en så skillad trollkarlspräst. Och han höll med att det var synd att man skalat bort den delen, men det var inte det viktiga för honom utan..... någonting. Kärlek och gud kanske.

Iaf Jag vaknade och trodde jag var i en Stockholmsförort.
Jag hade inte en susning what so ever så jag tänkte. Eller hade faktiskt jusst då lite ånga över att behöva ta mig hem som jag inte visst åt vilket håll det var.
Men lyckligtvis satt svågern (till han som gifte sig) som är en gammal polare i en fotölj och glodde på sport på tv:n alldeles för obakis. I soffan låg en av hans firitidssysselsättningspolare och var betydligt mer normalbakis. Klockan var kanse runt 11 rycket på förmiddagen och då mår man oftast hyfsat. Men iaf vi gafflade lite och Svågerpersonen menar att jag och karln i soffan hade dragit jämt i "tävlingen" om vem som var fullast på bröllopsfesten. Samtidigt som det känndes onödigt, känndes det också skönt att inte ha tagit hem priset. Men vi garvar lite åt saker som hände, sveper kaffe och mumsar på någon sorts nöt, ost & spenat piroger som svågerns sjukt händiga fru hade bakat och laddat kylen med.

Knappt en timme senare kommer svågerns fru hem, skrattar åt mig och säger att jag hade gett henne väldigt många komplimanger, vilket hon uppskattade då svågerpolaren aldrig ger några. Varpå bakissvågern undrar när vi ska dra så han kan få umgås med sin fru och få utlopp för sin bakiskåtma. Sen berättar hon att dom Syrianska släktingarna från Australien kommer vilken minut som helst.
Tjoff så var dom där, ett lass på 8 personer som var och en skrattade, pekade på mig och snackade syrianska med varandra. Skrattade mer och sen sa dom lite saker på engelska som jag jusst då hade svårt att förstå på grund av mitt förståndshandikapp.

Plötsligt hade den oavgjorda ofrivilliga kampen avgjorts, och soffpersonen som plötsligt blev tvåa satt förnöjt och kluckade och mumsade på sin pirog och meddelade att det var skönt att dom bara pekade och skrattade åt mig.
Sen går det fort, jag pjäxar hem till mina päron och är förvånad hur överseende dom var med att jag var soffliggande ett helt dygn och åkte hem dagen efter dagenefter. fortfarande två dagar efter dagenefter så var jag vimmelkantig. Så illa medtagen har jag om inte aldrig så i alla fall sällan varit. Det får bära eller brista men jag satsar på ett aldrig.

Det som gick bra var att under middagen när jag tog kommandot över vinflaskorna kring dom som satt runt omkring (varpå ogina flickvänner & pojkvänner ironiskt tackar för att jag håller glasen fyllda åt deras respektive) och i rök pauserna var andra vänner avundsjuka på bordsplaceringen för vi hade definitivt roligast. Vilket var fakta. Sjukt kul var det med sånger tal och genial mat. Sen blev det efterrätt dans, fortfarande skulle jag påstå att det går hyfsat. Men då dök Capten Morgan upp och annat gott. Jag umgicks mycket med kaptenen och sen blir det rörigt, till slut blir det svart.

Men jag hade bara varit väldigt glad och sen hade jag tagit en tupplur bakom baren och sen vete sjutton då börjar andra personer också bli luddiga.
Men jäkligt bra kalas.