Man tror att jag är kommunist på jobbet, inte för att jag motverkar den bilden på något sätt, utan odlar den. Mest för att irritera eletistiska chefer med überideal och värdelöst höga mål som bränner ut folk och gör att dom känner sig som dåliga människor. (Det gör mig till en extremt bra person)
Iaf så hade vi ett möte med den gruppen jag knegar med, och vår chef,, som knegat på haket i ca 1,5 år och hoppat lite hit och dit mellan olika avdelningar och ser varje ny blond tjej som en grej han måste ligga med. Ja det geniet som saknar självkritik och tycker att lyckas i livet är att vara chef, han är nu min chef.
Grattis!
Tack..
Så under mötet sitter jag och bläddrar i min Hong Kong present för att hitta ngt citat att smäda chefen med.
Chef: Vad är det där?
Jag: Det här? Frågar jag och håller upp den lilla jätte röda boken.
C: Ja, vafan äre förnåt?
J: Ser du inte det?
C: Näe..
Någon annan: Det är ju den lilla röda ser du väl!
C: Va?... Vad är det?
Jag: Sa du vad är det? Mao:s lilla röda?!
C: Va?
Ngn annan: (det börjar bli upprorsstämmning) Mao Tse-Tung:s lilla röda! kom igen!
Jag: Vet du inte vem Chairman Mao Tse-Tung är?!!
C: näe, vemfan är det?!!
Resten av gruppen unisont: SUCK (och lite ååååååååh(som en fjortis som tycker att en vuxen person är det dummaste som världen producerat,,, NÅGONSIN))
Tragiskt att han inte visste det och att hela skiten drar ner mig i en sås där jag blir fjorton år igen (i huvudet). Fast det är lite kul iof.
No comments:
Post a Comment