Målarkludd

Då fick jag två beställningar på porträtt för ca ett halvår sedan, nästan samtidigt och av två olika personer. En ex. kollega och en direktörsperson.

Den först ville ha en stor tavla med halvkropps porträtt på sin fru, och den andra ansiktsporträtt i A4 format på sin fru.

Jag valde att börja med det stora porträttet eftersom det är ca 9 år sedan jag höll på och trixade (med något litet undantag). Och ju större porträtt, desto mindre syns små smisstag. Medans på ett litet porträtt så får små små misstag större genomslagskraft.

1. Skiss.

2.

3.

4. Dåligt ljus, men försöker täcka upp duken med färg.

5. Gör av med lite färg i frisyren för att få lite struktur.

6.

7. Kommer på att Jag målar i på tok för ljusa färger. Som någon sorts försvar vill jag säga att jag först kollade på en monitor, och beroende på vilken betraktingsvinkel man hade så ändrades färgerna,,, och bilden sken upp mer eftersom monitorn skickar ut ljus... ja, det var ett noobigt misstag.
Efter det att jag skrev ut bilden gick det bättre iaf.

8.

9.

10.

11.

12. Himlen får sig en omgång och blir jämnare i färgen och lite blåare istället för babyblå.

13. Handuken får lite skugga.

14. Poseringspixel med pannlampa.

15.

16. Kaptenen tar en paus, blev två pauser sen tvärslocknade han.

17. Bergsknallen bakom huvudet får lite mer riktig färg.

18. Bergsknallen får mer riktig färg och ett staket och handuken lite mer skugga och hon får en så gott som komplett frisyr. = klar 30 min innan den ska dyka upp på födelsedagskalaset.

19. Orginal.

20. Levererad.
Alles gut, Beställare och mottagare nöjda = Till bristningsgränsen nöjd kaptensimmitatör. Strax efter på vägen hem var jag hög som ett skithögt hus med tyska spärrballonger av nöjdhet. Dels pressen att bli klar var borta. Pressen att presentera en sak man filat på rätt mycket senaste tiden och speciellt senaste dagarna, och där beställare av tavlan och mottagare av tavlan var där + vänner osv. JA och så var jag rätt nöjd med resultatet. Men man vet ändå inte hur andra ser på det. (Lite som man älskar alltid sina egna barn...)
Äh tufft som fan att vara sjukt nöjd.